Tyskar reser mest i världen. I Sverige är Tyskland en av de största målmarknaderna. Genom globaliseringen har språk och kommunikation fått en viktig roll i samhället, vilket ökar kravet på kommunikation. Inom turismbranschen används engelska som det främsta kommunikationsspråket. Då inte alla behärskar engelska, kan språk innebära kommunikationsproblem.

I dagens turismbransch ökar konkurrensen ständigt mellan olika besöksmål vilket har lett till att länder måste finna nya sätt att differentiera sig på. I Sveriges fall är det den statliga organisationen VisitSweden som har det yttersta ansvaret för att skapa ett konkurrenskraftigt land. Syftet med studien var att undersöka vilken bild VisitSweden förmedlar av Sverige som besöksland och vilken bild internationella turister har av Sverige. För att ta reda på detta valde studien att använda en hermeneutisk metod där det genomfördes en diskursanalys av VisitSwedens marknadsföringsmaterial 2014, intervjuer med VisitSweden samt intervjuer med internationella turister. Studien kom fram till att VisitSweden förmedlar en bild av Sverige genom kärnvärdena natur och orördhet, tradition, och unicitet.

Ämnet matturism behandlar turismaktiviteter relaterade till mat. De turister som reser för just matupplevelser benämns som kulinariska turister och maten på det lokala resmålet har stor betydelse för dessa turister. Tidigare studier har behandlat destinationers arbete med att marknadsföra sig och utveckla resmålen mot de turister som reser för matupplevelser. Denna uppsats behandlar ämnet matturism och syftar till att undersöka hur betydande mat är vid val av resa. Detta för att ta reda på vilka faktorer som påverkar beslutsfattandet och om maten är en av de mer betydande faktorerna.

Studien har genom en metodtriangulering kartlagt Svenska Turisters mat- och dryckeskonsumtion på Koh Lanta och undersökt hur dessa kan påverka den lokala ekonomin med koppling till hållbar turism. Vidare har turisternas motivering till varför de konsumerar mat och dryck på olika platser samt deras medvetenhet om hållbar turism studerats.Syftet är att skapa en ökad förståelse för Svenska Turisters mat- och dryckeskonsumtion och undersöka hur medvetna de är om sin egen påverkan på destinationen Koh Lanta. Studien har i ett slutskede kommit fram till ett antal slutsatser. Bland annat har det konstaterats att Svenska Turister på Koh Lanta till större delen väljer att äta utanför hotellet de bor på, men att ju dyrare boendekostnad per person, desto oftare tenderar turisterna att äta på hotellrestaurangen. En annan slutsats är att medvetenheten om hållbar turism hos Svenska Turister är relativt hög, men att detta sällan präglar turisternas val och beteende.

En av turismindustrins största utmaningar är att identifiera potentiella målgrupper och sedan kunna tillgodose turisters varierade behov. En av de främsta målgrupperna inom svensk turismindustri är turister av tysk nationalitet. VisitSweden menar att de två mest betydelsefulla tyska målgrupperna i Sverige utgörs av WHOPS och barnfamiljer, men det finns ytterligare ett segment av turister vilka anses ha goda framtidsutsikter; nämligen unga turister. Under de senaste åren har det blivit tydligt att unga turister är ett allt viktigare segment inom turismindustrin och utgör en märkbar del av antalet inkommande turister till destinationer runt om i världen. Med en deduktiv ansats och kvantitativ metod har vi, med hjälp av ett snöbollsurval, genomfört en enkätundersökning på unga tyskar mellan 18-30 år. Utifrån teorier om resmotiv utfördes en studie för att öka kunskapen om unga tyska turisters uppfattning om Sverige som destination och unga tyska turisters resvanor.

I denna uppsats har vi undersökt hur kommuner använder musik för att locka turister, och hur betydelsefullt musikutbudet är för deras verksamhet. För att få en ingående förståelse har vi undersökt hur fem Svenska kommuner arbetar med lokal musikkultur för att locka turister, om de känt en ökande efterfråga eller andra förändrade förhållanden. Vi har undersökt musikturism utifrån sitt helhetsperspektiv för att sedan uppmärksamma intressanta aspekter för att se närmare på dem. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär för att få en nära relation till forskningsobjektet, och vi har intervjuat väl insatta kommunala turismaktörer för att få en så realistisk uppfattning som möjligt om hur de betraktar musikturism. Vi har i undersökningen kommit fram till att kommunerna inte fokuserar på musikturister specifikt utan arbetar för ett rikare musikutbud för att locka turister i allmänhet, som på så vis automatiskt bidrar till fler musikturister.

I början av 1990-talet utbröt den svenska fritidshusboomen bland tyska turister. Den dåvarande låga konjunkturen i Sverige drev på försäljningen av övergivna fritidshus i gles- och landsbygd.  För många tyska turister kunde därmed drömmen av ett eget fritidshus på landet förvekligas. Husköpen ansågs vara en bra investering. En möjlighet att fly det tätbebodda Tyskland, i hopp om ett bättre liv på fritiden. En del bländades dock av Astrid Lindgrens sagolika land och de frestande låga fastighetspriserna.

Nordkorea är en unik turistdestination och ett ovanligt resmål. Människor reser inte på egna villkor inom landet utan måste följa resprogram. Medias negativa bild av Nordkorea kan bidra till att människor kan uppfatta landet som ett farligt och riskfyllt resmål. Trots strikta reseprogram och negativ bild i media förekommer turism till Nordkorea.  Syftet med studien är att ge en redogörelse av anledningar till vad som lockar turister att åka till Nordkorea, med fokus på turister som varit i Nordkorea samt resebolag som förmedlar resor till Nordkorea. Studien utgår från en induktiv ansats och en kvalitativ metod.

Turismnäringen betraktas idag som världens största näringsgren och World Tourism Organisation förutspår att näringen kommer att fortsätta växa i framtiden. Turismnäringens omsättning är betydelsefull då den bidrar med sysselsättning och arbetstillfällen. Den svenska turismpolitiken har till mål att skapa en hög attraktionskraft för Sverige som turistland samt en turistnäring med långsiktig konkurrenskraft. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som skapar en turistattraktion, samt på vilket sätt det går att varugöra den och sälja den till turister. Uppsatsen syftar ytterligare till att ta reda på hur kommunerna i Örebro län arbetar med turismutveckling i syfte att skapa och utveckla turistattraktioner. Jag har försökt hitta samband mellan tidigare forskning och enkät- och intervjusvaren för att uppsatsens syfte ska uppfyllas.

Svenska fjällområdet är välbesökt av både utländska och Svenska Turister. Kalfjällen och det öppna landskapet utgör en omtyckt vandringsmiljö och de alpina skidområdena har årligen miljontals besökare.Klimatförändringarna diskuteras flitigt idag och fjällområdet står inför enförändring. Djur- och växtarter flyttar norrut och kalfjällen växer igen. Den alpina skidsäsongen förväntas bli kortare, vilket får ekonomiska konsekvenser för de berörda verksamheterna. Skistar AB, som är den dominerande aktören inom alpin verksamhet i Norden, ökar ständigt användandet av snökanoner för att säkerställa skidsäsongen.

Kinas ekonomi blir allt starkare och i takt med det förbättras också den kinesiska levnadsstandarden. Förbättringarna innebär att fler kineser har råd att resa utomlands och antalet kinesiska turister som reser utomlands ökar för varje år. 2003 var Kina den fjärde största nationen i världen för utrikesresor. World Tourism Organisation uppskattar att år 2020 kommer 100 miljoner kineser att resa utomlands. Sverige är än så länge en liten destination för kineser men det finns ett ökat intresse för de skandinaviska länderna.

Syftet med uppsatsen är att utvidga kunskapen om generella resmotiv hos äldre turister på besök i Stockholm. Detta för att bidra med kunskap som kan förbättra produkterna för och marknadsföringen mot denna målgrupp.Äldre turister är en intressant grupp att undersöka då de ofta behandlas utifrån stereotypa uppfattningar och antaganden om likhet. Gruppen är dock på inget sätt homogen. För att förstå gruppen bättre är det nödvändigt att använda sig av undersegment. Undersökningen intresserar sig för om det är fruktbart att göra undersegmenteringar med hjälp av variablerna resvana och livssituation.

Denna studie undersöker frågan om vem som anses vara turisten, d v s, vem turist subjektet är, hur denna föreställs i turismstudier och turismnäringen, samt varför. Intresse för denna fråga väcktes av personliga erfarenheter. Det har att göra med hur jag inte fick samma uppmärksamhet som andra Svenska Turister både när jag turistade i mitt eget land (Turkiet) och även när jag turistade i Sverige handlar om varför jag inte ansågs vara turist och behandlades annorlunda. Varför och vad är de bakomliggande aspekter som urskiljer mig från svenskar (västerlänningar) som turist subjekt? Det är detta som föranledde huvudfrågan för denna uppsats: vem är eller anses vara en turist?Ytterligare en anledning till varför jag valde att undersöka frågan är att jag ville veta huruvida ?invandrare? i Värmland uppfattas som turist subjekt eller inte.

 Titel: I sanningens ögonblick: berättelser om hur frontlinepersonal levererar service. Bakgrund: Service definieras som något som levereras men resulterar inte i ägande av något. Service levereras av frontlinepersonal till turister. Frontlinepersonalen har betydelse för hur servicen levereras. Jag har inte funnit någon detaljerad inventering vad serviceleveranser innehåller. Däremot finns det teorier som berättar hur företagsledningar ska leda personalen som levererar service.

Hälsoturism har funnits i tusentals år, men just träningsturism är en turismgren som har växt fram i ettsnabbt tempo och fortsätter öka i populariteten bland resenärer. På grund av den växande popularitetenär det ett ämne som ska uppmärksammas mer i turismbranschen, och forskas om, för att utveckla enförståelse för marknadssegmentet träningsturister. Av denna anledning har jag valt att studera svenskaturisters motiv till träningsresor och även undersöka betydelsen av träningsresans destination iköpprocessen.Studien utgår ifrån tre kvalitativa djupintervjuer med erfarna träningsturister, samt av kvantitativaenkätundersökningar med Svenska Turister. Den kvalitativa metoden används för att undersökaträningsturisters åsikter om destinationens betydelse vid valet av träningsresa, men även för att kunnastudera oberoende variabler till resemotiven. Den kvantitativa metoden undersöker turisters intresseoch resemotiv till träningsresa, och betydelsen av destinationen vid prioritering av resemotiv på ettkvantifierbart sätt.